← Quick Find
Vaccine attitudes resource
Vaccine attitudes resource
En dialog mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal kan vara ett bra sätt att besvara frågor och reda ut missuppfattningar hos patienter som är tveksamma inför vaccinering. I denna dialog kan det vara till hjälp att förstå den bakomliggande orsaken till varför en patient kan vara ovillig att låta vaccinera sig. De bakomliggande orsakerna syftar på djupgående psykologiska faktorer, såsom en persons förtroende eller misstro, som formar och begränsar människors övertygelser och attityder.
Detta verktyg förklarar några av de vanligaste attitydgrunderna och hur de kan framträda som argument som uttrycks av en patient som är tveksamma inför vaccinering. Det identifierar också några av de vanligaste temana för varje attitydgrund, så att vi kan hantera dem.
Att förstå de bakomliggande orsakerna till tveksamheten hjälper oss också att förhålla oss empatiskt till en patient. Empati är en viktig del av kommunikationen, och ett sätt att visa empati är att bekräfta orsakerna till en patients oro. Vi kan till exempel erkänna att det har förekommit fall där regeringar har visat sig vara opålitliga. Detta verktyg ger några exempel på bekräftelser för varje bakomliggande orsak. Vi kan använda dessa exempel för att förstå och empatisera med patientens känslor kring vaccinering.
Slutligen innehåller verktyget motargument till vanliga argument och missuppfattningar som en patient kan ha. Dessa motargument tar hänsyn till den troliga bakomliggande orsakerna och försöker korrigera missuppfattningar samtidigt som patientens psykologiska predispositioner bekräftas.
Att vaccinera sig är en prosocial handling eftersom den inte bara skyddar den som vaccinerades, utan även deras samhälle som helhet (genom flockimmunitet). Om nästan alla vaccinerar sig så att flockimmunitet uppnås är det möjligt för en individ att ”åka snålskjuts” på de andra i samhället utan att vaccinera sig.
Människor kan uppfatta det som att de kan dra nytta av andras villighet att vaccinera sig utan att själva drabbas av några olägenheter eller risk för biverkningar. Experimentella studier och observationsstudier har dokumenterat förekomsten av denna typ av snålskjutsbeteende.
Människor kan rättfärdiga att de tar hand om sina (och sina barns) intressen om de uppfattar världen som individualistisk och kompetitiv, där alla bara tar hand om sig själva.
Andra ska vidta de åtgärder som jag har råd med (t.ex. karantän och social distansering)
Visa