← Quick Find
Meny
Vacciner är avsedda att skada missgynnade grupper eller fattiga länder.
I allmänhet tenderar konspirationsteorier att bli mer framträdande när människor känner sig hotade eller är rädda för att förlora kontrollen, eftersom teorierna gör det möjligt för människor att hantera hotande händelser genom att fokusera skulden på en uppsättning förmodade konspiratörer.
Alla som deltar i konspirationsretorik är inte fullt och fast övertygade om en konspiration. Ibland används konspirationsteorier som ett retoriskt verktyg för att undgå obekväma slutsatser. Somliga anspelar till exempel på en konspiration bland vetenskapsmän för att bortförklara vetenskaplig konsensus som de motsätter sig, såsom klimatförändringarna, men samma personer gör inte det när det handlar om vetenskaplig konsensus som inte är relevant för deras personliga bakomliggande orsak. I allmänhet är det lättare att exponera desinformation för personer som använder konspirationsretorik enbart av bekvämlighetsskäl.
Vissa personer är dock djupt engagerade i sina konspirationsteorier, som kan ha blivit en del av deras identitet. Det är en mycket större utmaning att motbevisa felaktiga antaganden för engagerade personer. Personer som är engagerade brukar ofta vara övertygade om fler än en konspirationsteori.
Tro på flera konspirationer (att covid är en bluff och att regeringen döljer människor som dödats av vaccinet) är därför en bra indikator på övertygelser som förmodligen är djupt rotade. Dessutom brukar personer med starka övertygelser också uppvisa andra diagnostiska attityder och egenskaper. Personer med höga nivåer av narcissism är till exempel mer benägna att tro på konspirationsteorier, liksom också personer som ägnar sig åt magiskt tänkande (t.ex. påstår sig ha upplevt något övernaturligt) och har höga nivåer av machiavellism (och därmed lågt förtroende).
De variabler som driver tron på konspirationsteorier tenderar att vara känslomässiga till sin natur och kretsar kring rädslor och en känsla av att förlora kontrollen.
Detta tema antyder att vacciner är en del av en konspiration som riktar sig mot vissa etniska grupper och marginaliserar dem. Vaccinerna betraktas som ”krigföring” eller en ”sammansvärjning” mot dessa grupper.
Fattigare länder och minoritetsgrupper marginaliseras ofta och upplever ojämlikheter i hälsa. Därför är det förståeligt att människor vill vara uppmärksamma på sådana ojämlikheter och försvara sin rätt till medicinsk behandling av hög kvalitet, oavsett etnisk tillhörighet, kön eller födelseland.
En dialog mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är mest produktiv om man förhåller sig empatiskt och ger patienten möjlighet att bekräfta de underliggande orsakerna till attityden, samt att man uttrycker förståelse för dessa. Därför är det viktigt att förstå attitydgrunden bakom personers uppenbara åsikter. Att bekräfta en persons underliggande attitydgrund innebär inte att vi måste instämma i detaljerna i deras argument. Vi kan till exempel bekräfta att:
Fattigare länder och minoritetsgrupper marginaliseras ofta och upplever ojämlikheter i hälsa. Därför är det förståeligt att människor vill vara uppmärksamma på sådana ojämlikheter och försvara sin rätt till medicinsk behandling av hög kvalitet, oavsett etnisk tillhörighet, kön eller födelseland.
Vacciner har utvecklats för att skydda mot sjukdomar, som ofta drabbar fattigare länder eller marginaliserade befolkningsgrupper på ett oproportionerligt sätt. Staterna är skyldiga att se till att vaccinerna är säkra, lättillgängliga och överkomliga för alla som behöver dem. Detta är särskilt relevant för personer i utsatt ställning, som ofta möter hinder när det gäller tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, -produkter och -inrättningar. Vacciner har lett till en minskning av antalet dödsfall och allvarliga åkommor och de har faktiskt räddat fler liv än någon annan medicinsk uppfinning. Världshälsoorganisationen har upprepade gånger efterlyst större rättvisa i vaccindistributionen för att ge låginkomstländer möjlighet att skydda sig mot sjukdomar.
Mer information:
Akademiska referenser:
I allmänhet tenderar konspirationsteorier att bli mer framträdande när människor känner sig hotade eller är rädda för att förlora kontrollen, eftersom teorierna gör det möjligt för människor att hantera hotande händelser genom att fokusera skulden på en uppsättning förmodade konspiratörer.
Not everyone who engages in conspiratorial rhetoric is a firm believer in a conspiracy. Sometimes conspiracy theories are deployed as a rhetorical tool to escape inconvenient conclusions. For example, some people selectively appeal to a conspiracy among scientists to explain away a scientific consensus they oppose, such as climate change, but the same people will not do so when a scientific consensus is of no relevance to their personal attitudes. In general, debunking is easier with individuals who deploy conspiratorial rhetoric only for convenience.
However, some individuals are deeply committed to their conspiratorial beliefs, which may have become part of their identity. Debunking is much more challenging with those committed individuals. People who are committed believers tend to be devoted to more than one conspiracy theory. Belief in multiple conspiracies (that COVID is a hoax and that the government is hiding people killed by the vaccine) is therefore a good indicator of beliefs that are probably deeply held. In addition, people who are committed believers also tend to exhibit other diagnostic attitudes and attributes. For example, people high on narcissism are more likely to believe in conspiracy theories, as are people who engage in magical thinking (e.g., claim to have experience with the supernatural) and are high in Machiavellianism (and hence low in trust). The variables that drive belief in conspiracy theories tend to be emotional in nature and revolved around fears and a sense of loss of control.
Swedish 
English 
Finnish 
French 
Spanish 
German 
Romanian