← Quick Find

Konspiratoriskt tänkande

Misstro

Obefogade övertygelser

Världsbild och politik

Religiösa farhågor

Moraliska farhågor

Rädsla och fobier

Förvrängd riskuppfattning

Perceived self interest

Epistemisk relativism

Reaktans

Resurs om attityder till vacciner

När det gäller vacciner, varför talar folk om ”mörkläggning från regeringens sida”?

Hälsomyndigheter och företag konspirerar för att undanhålla viktig information från allmänheten

I allmänhet tenderar konspirationsteorier att bli mer framträdande när människor känner sig hotade eller är rädda för att förlora kontrollen, eftersom teorierna gör det möjligt för människor att hantera hotande händelser genom att fokusera skulden på en uppsättning förmodade konspiratörer.

Alla som deltar i konspirationsretorik är inte fullt och fast övertygade om en konspiration. Ibland används konspirationsteorier som ett retoriskt verktyg för att undgå obekväma slutsatser. Somliga anspelar till exempel på en konspiration bland vetenskapsmän för att bortförklara vetenskaplig konsensus som de motsätter sig, såsom klimatförändringarna, men samma personer gör inte det när det handlar om vetenskaplig konsensus som inte är relevant för deras personliga bakomliggande orsak. I allmänhet är det lättare att exponera desinformation för personer som använder konspirationsretorik enbart av bekvämlighetsskäl.

Vissa personer är dock djupt engagerade i sina konspirationsteorier, som kan ha blivit en del av deras identitet. Det är en mycket större utmaning att motbevisa felaktiga antaganden för engagerade personer. Personer som är engagerade brukar ofta vara övertygade om fler än en konspirationsteori.

Tro på flera konspirationer (att covid är en bluff och att regeringen döljer människor som dödats av vaccinet) är därför en bra indikator på övertygelser som förmodligen är djupt rotade. Dessutom brukar personer med starka övertygelser också uppvisa andra diagnostiska attityder och egenskaper. Personer med höga nivåer av narcissism är till exempel mer benägna att tro på konspirationsteorier, liksom också personer som ägnar sig åt magiskt tänkande (t.ex. påstår sig ha upplevt något övernaturligt) och har höga nivåer av machiavellism (och därmed lågt förtroende). 

De variabler som driver tron på konspirationsteorier tenderar att vara känslomässiga till sin natur och kretsar kring rädslor och en känsla av att förlora kontrollen.

Detta tema hävdar att någon auktoritet – vanligtvis regeringar, men även läkemedelsföretag, läkare, hälsoorganisationer eller medierna – konspirerar för att ljuga, mörklägga eller undanhålla viktig information om farorna med vacciner från allmänheten.

Konspiratoriska argument om mörkläggning innehåller ofta – dock inte alltid – teorier om ett dolt vinstmotiv med anknytning till temat ”läkemedelsjättar”, där myndigheterna döljer sina kopplingar till läkemedelsföretag från allmänheten. Konspiratoriska argument om mörkläggning kan dock uppstå även utan att de är kopplade till ett vinstmotiv.

Ligger det någon sanning i det?

Verkliga konspirationer existerar. Volkswagen konspirerade genom att förfalska utsläppstester för sina dieselmotorer. Förenta staternas nationella säkerhetsmyndighet spionerade i hemlighet på civila internetanvändare. Verkliga konspirationer avslöjas vanligtvis av visselblåsare eller medier som gör utredningar och ägnar sig åt kritiskt tänkande. Kritiskt tänkande är en mycket viktig färdighet, och vi bör alla vara öppna för bevis på en konspiration.

Vad kan jag säga till någon med denna övertygelse?

En dialog mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är mest produktiv om man förhåller sig empatiskt och ger patienten möjlighet att bekräfta de underliggande orsakerna till attityden, samt att man uttrycker förståelse för dessa. Därför är det viktigt att förstå attitydgrunden bakom personers uppenbara åsikter. Att bekräfta en persons underliggande attitydgrund innebär inte att vi måste instämma i detaljerna i deras argument. Vi kan till exempel bekräfta att:

Verkliga konspirationer existerar. Volkswagen konspirerade genom att förfalska utsläppstester för sina dieselmotorer. Förenta staternas nationella säkerhetsmyndighet spionerade i hemlighet på civila internetanvändare. Verkliga konspirationer avslöjas vanligtvis av visselblåsare eller medier som gör utredningar och ägnar sig åt kritiskt tänkande. Kritiskt tänkande är en mycket viktig färdighet, och vi bör alla vara öppna för bevis på en konspiration.



Efter att ha lagt grunden genom denna (partiella) bekräftelse kan vi gå vidare till att korrigera patientens särskilda missuppfattning.

De organ som ger regeringen råd om vacciners säkerhet består av oberoende experter och står inte under regeringens kontroll. I många länder, såsom i Förenta staterna, överlägger rådgivande organ offentligt och vem som helst kan följa deras beslutsfattande på YouTube.

Dessutom rapporteras och spåras alla biverkningar av vacciner. I många länder är dessa platser för rapportering av biverkningar offentliga och öppna för allmänheten. I Storbritannien finns exempelvis Yellow Card Scheme för att samla in information om misstänkta biverkningar av läkemedel. I Finland för Fimea register över misstänkta biverkningar för att säkerställa vaccinsäkerheten.

Närhelst farhågor om säkerhet tas upp tar myndigheterna dem på stort allvar och kan till och med pausa administreringen av ett vaccin – såsom var fallet 2021 bland yngre åldersgrupper i Finland med AstraZenecas covid-19-vaccin.

Var kan jag hitta mer information?

Mer information: 

Akademiska referenser:

sv_SESwedish
en_GBEnglish fiFinnish pl_PLPolish de_DEGerman fr_FRFrench es_ESSpanish ro_RORomanian sv_SESwedish

MISINFORMATION & Konspiratoriskt tänkande

I allmänhet tenderar konspirationsteorier att bli mer framträdande när människor känner sig hotade eller är rädda för att förlora kontrollen, eftersom teorierna gör det möjligt för människor att hantera hotande händelser genom att fokusera skulden på en uppsättning förmodade konspiratörer.

 

Not everyone who engages in conspiratorial rhetoric is a firm believer in a conspiracy. Sometimes conspiracy theories are deployed as a rhetorical tool to escape inconvenient conclusions. For example, some people selectively appeal to a conspiracy among scientists to explain away a scientific consensus they oppose, such as climate change, but the same people will not do so when a scientific consensus is of no relevance to their personal attitudes. In general, debunking is easier with individuals who deploy conspiratorial rhetoric only for convenience.

 

However, some individuals are deeply committed to their conspiratorial beliefs, which may have become part of their identity. Debunking is much more challenging with those committed individuals. People who are committed believers tend to be devoted to more than one conspiracy theory. Belief in multiple conspiracies (that COVID is a hoax and that the government is hiding people killed by the vaccine) is therefore a good indicator of beliefs that are probably deeply held. In addition, people who are committed believers also tend to exhibit other diagnostic attitudes and attributes. For example, people high on narcissism are more likely to believe in conspiracy theories, as are people who engage in magical thinking (e.g., claim to have experience with the supernatural) and are high in Machiavellianism (and hence low in trust). The variables that drive belief in conspiracy theories tend to be emotional in nature and revolved around fears and a sense of loss of control.