← Quick Find

Konspiratoriskt tänkande

Misstro

Obefogade övertygelser

Världsbild och politik

Religiösa farhågor

Moraliska farhågor

Rädsla och fobier

Förvrängd riskuppfattning

Perceived self interest

Epistemisk relativism

Reaktans

Resurs om attityder till vacciner

När det gäller vacciner, varför talar folk om ”marginaliserade grupper”?

Grupper med stor makt förtrycker de missgynnade genom att påtvinga vaccinering

En av de starkaste indikatorerna för tveksamhet inför vaccinering är människors allmänna misstro mot myndigheter och personer som uppfattas arbeta för myndigheterna.

Misstro tar sig ofta uttryck i påståenden om egenintressen, eller så visar den sig bero på brist på kunskap om vaccinering.

Den kan riktas mot olika mål, till exempel:

  • Yrkesutbildad personal och organisationer inom hälso- och sjukvården
  • Läkemedelsföretag
  • Regeringar
  • Vetenskapsmän
  • Det ”medicinska etablissemanget”

Den kan också riktas mot den vetenskapliga processen och till själva vaccinerna.

Även om misstron hänger samman med konspirationsteorier är de argument som framförs utifrån denna bakomliggande orsak distinkta, eftersom orsakerna till misstron kan bero på en persons verkliga upplevelser (t.ex. personen har upplevt diskriminering i hälso- och sjukvårdssystemet). Argument som härrör från misstro behöver inte heller vara förknippade med konspirationer. I stället visar sig misstro ofta som vaga uttalanden, fulla av misstankar och osäkerhet, med slutsatser som bygger på källan till budskapet.

Detta tema återspeglar en allmän misstänksamhet mot människor utanför en individs (vanligtvis marginaliserade) samhälle, där individen endast litar på sitt samhälle och sina sociala nätverk.

Ligger det någon sanning i det?

Misstro mot myndigheter är ibland motiverad. En del människor kan till exempel oroa sig eftersom det faktiskt finns en historia av missbruk av statlig makt i hälsokampanjer som går tillbaka till kolonialtiden. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdssystemen medger detta, blir mer tillgängliga och minskar diskriminerande praxis i stället för att anta att förtroende skapas automatiskt. Minoritetsgrupper är ofta maktlösa och har sämre hälsoresultat än majoriteten. Det är viktigt att lyssna till deras farhågor för att hantera dessa hälsoskillnader.

Vad kan jag säga till någon med denna övertygelse?

En dialog mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är mest produktiv om man förhåller sig empatiskt och ger patienten möjlighet att bekräfta de underliggande orsakerna till attityden, samt att man uttrycker förståelse för dessa. Därför är det viktigt att förstå attitydgrunden bakom personers uppenbara åsikter. Att bekräfta en persons underliggande attitydgrund innebär inte att vi måste instämma i detaljerna i deras argument. Vi kan till exempel bekräfta att:

Misstro mot myndigheter är ibland motiverad. En del människor kan till exempel oroa sig eftersom det faktiskt finns en historia av missbruk av statlig makt i hälsokampanjer som går tillbaka till kolonialtiden. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdssystemen medger detta, blir mer tillgängliga och minskar diskriminerande praxis i stället för att anta att förtroende skapas automatiskt. Minoritetsgrupper är ofta maktlösa och har sämre hälsoresultat än majoriteten. Det är viktigt att lyssna till deras farhågor för att hantera dessa hälsoskillnader.



Efter att ha lagt grunden genom denna (partiella) bekräftelse kan vi gå vidare till att korrigera patientens särskilda missuppfattning.

Vacciner har utvecklats för att skydda mot sjukdomar, som ofta drabbar marginaliserade grupper på ett oproportionerligt sätt. Exempelvis covid-19-pandemin drabbade de fattiga och underprivilegierade hårdast (ofta minoriteter).

Vacciner har räddat fler liv än någon annan medicinsk uppfinning och Världshälsoorganisationen har upprepade gånger efterlyst större rättvisa i vaccindistributionen för att ge låginkomstländer möjlighet att skydda sig mot sjukdomar.

Missgynnade befolkningsgrupper marginaliseras redan av sämre hälsoresultat och oproportionerliga konsekvenser av sjukdom. Om bara gynnade samhällen vaccineras skulle detta vidmakthålla förtrycket av de missgynnade.

Var kan jag hitta mer information?

Mer information: 

Akademiska referenser:

sv_SESwedish
en_GBEnglish fiFinnish pl_PLPolish de_DEGerman fr_FRFrench es_ESSpanish ro_RORomanian sv_SESwedish

MISINFORMATION & DISTRUST

One of the strongest predictors of vaccine hesitancy is people’s general mistrust of authorities, pharmaceutical companies, scientists, the medical “establishment”, and scientific research methods and findings. The distrust is often expressed in claims about vested interests or a lack of knowledge about vaccinations. It can be directed towards different targets, for example, health and medical authorities or professionals, pharmaceutical companies, the government, and the scientific process and vaccines themselves.

 

Although distrust is related to conspiracist ideation, arguments framed within this attitude root are distinct in that the reasons for distrust may be due to a person’s lived experience (e.g., having experienced discrimination in the healthcare system). Arguments stemming from distrust also need not relate to conspiracies. Instead, distrust often manifests as vague statements, full of suspicion and uncertainty, with conclusions drawn based on the source of the message.