← Quick Find

Konspiratoriskt tänkande

Misstro

Obefogade övertygelser

Världsbild och politik

Religiösa farhågor

Moraliska farhågor

Rädsla och fobier

Förvrängd riskuppfattning

Perceived self interest

Epistemisk relativism

Reaktans

Resurs om attityder till vacciner

När det gäller vacciner, varför talar folk om att ”göra sina egna efterforskningar”?

Bara ens personliga efterforskningar är att lita på; att lyssna på experter är för lata människor

En av de starkaste indikatorerna för tveksamhet inför vaccinering är människors allmänna misstro mot myndigheter och personer som uppfattas arbeta för myndigheterna.

Misstro tar sig ofta uttryck i påståenden om egenintressen, eller så visar den sig bero på brist på kunskap om vaccinering.

Den kan riktas mot olika mål, till exempel:

  • Yrkesutbildad personal och organisationer inom hälso- och sjukvården
  • Läkemedelsföretag
  • Regeringar
  • Vetenskapsmän
  • Det ”medicinska etablissemanget”

Den kan också riktas mot den vetenskapliga processen och till själva vaccinerna.

Även om misstron hänger samman med konspirationsteorier är de argument som framförs utifrån denna bakomliggande orsak distinkta, eftersom orsakerna till misstron kan bero på en persons verkliga upplevelser (t.ex. personen har upplevt diskriminering i hälso- och sjukvårdssystemet). Argument som härrör från misstro behöver inte heller vara förknippade med konspirationer. I stället visar sig misstro ofta som vaga uttalanden, fulla av misstankar och osäkerhet, med slutsatser som bygger på källan till budskapet.

Detta tema diskuterar behovet av att vara skeptisk och ”ta reda på själv” i stället för att lita på vad läkare, vetenskapsmän, regeringen och andra säger, eftersom de uppfattas ge bara partisk information.

Vissa människor kan tycka att de är exceptionella eller speciella, och att de därför måste göra sina egna efterforskningar för att fatta ett personligt beslut.

Temat karakteriserar människor som inte gör sina egna efterforskningar utan lyssnar på myndigheterna som lata och oinformerade.

Ligger det någon sanning i det?

Alla borde absolut ha självbestämmanderätt att fatta sina medicinska beslut utifrån bästa tillgängliga bevis. Detta innebär att du skaffar dig kunskap om vad som är bra bevis, till exempel genom att konsultera flera oberoende källor. Nuvarande medicinsk praxis är öppen för patienter och deras familjer som aktivt deltar i beslutsfattandet, vilket är viktigt för att säkerställa informerat samtycke och uppnå större engagemang i behandlingarna.

Vad kan jag säga till någon med denna övertygelse?

En dialog mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är mest produktiv om man förhåller sig empatiskt och ger patienten möjlighet att bekräfta de underliggande orsakerna till attityden, samt att man uttrycker förståelse för dessa. Därför är det viktigt att förstå attitydgrunden bakom personers uppenbara åsikter. Att bekräfta en persons underliggande attitydgrund innebär inte att vi måste instämma i detaljerna i deras argument. Vi kan till exempel bekräfta att:

Alla borde absolut ha självbestämmanderätt att fatta sina medicinska beslut utifrån bästa tillgängliga bevis. Detta innebär att du skaffar dig kunskap om vad som är bra bevis, till exempel genom att konsultera flera oberoende källor. Nuvarande medicinsk praxis är öppen för patienter och deras familjer som aktivt deltar i beslutsfattandet, vilket är viktigt för att säkerställa informerat samtycke och uppnå större engagemang i behandlingarna.



Efter att ha lagt grunden genom denna (partiella) bekräftelse kan vi gå vidare till att korrigera patientens särskilda missuppfattning.

Experterna fattar sina beslut på grundval av kritisk analys av bevisen.

För att skaffa oss tillförlitlig kunskap måste också vi kritiskt utvärdera den information vi hittar, undvika källor som avsiktligt försöker vilseleda oss och vara medvetna om våra egna fördomar och kunskapsluckor.

Läkekonsten är ett så komplicerat kunskapsområde att även professionella vetenskapliga forskare måste arbeta i stora team så att varje medlem kan bidra med sina specifika kunskaper och färdigheter. Information som är resultatet av denna kollektiva analys är därför en av de mest tillförlitliga källor som vi kan basera våra personliga efterforskningar på.

Det är förnuftigt och smart att lägga större vikt vid dessa källor när man fattar beslut om vaccinering.

Var kan jag hitta mer information?

Mer information: 

Akademiska referenser:

sv_SESwedish
en_GBEnglish fiFinnish pl_PLPolish de_DEGerman fr_FRFrench es_ESSpanish ro_RORomanian sv_SESwedish

MISINFORMATION & DISTRUST

One of the strongest predictors of vaccine hesitancy is people’s general mistrust of authorities, pharmaceutical companies, scientists, the medical “establishment”, and scientific research methods and findings. The distrust is often expressed in claims about vested interests or a lack of knowledge about vaccinations. It can be directed towards different targets, for example, health and medical authorities or professionals, pharmaceutical companies, the government, and the scientific process and vaccines themselves.

 

Although distrust is related to conspiracist ideation, arguments framed within this attitude root are distinct in that the reasons for distrust may be due to a person’s lived experience (e.g., having experienced discrimination in the healthcare system). Arguments stemming from distrust also need not relate to conspiracies. Instead, distrust often manifests as vague statements, full of suspicion and uncertainty, with conclusions drawn based on the source of the message.